Skånes ortnamn, Torna härad och Lunds stad

Skånes ortnamn. Torna härad och Lunds stad. Serie A Bebyggelsenamn, Del 19, författad av docent Göran Hallberg, tidigare chef för Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund (DAL), utgiven av Institutet för språk och folkminnen och tryckt med bidrag från Ebbe Kocks stiftelse.

På framsidan återges ett kopparstick över LVNDEN på 1580-talet och på baksidan ett foto av domkyrkotornen Lunna pågar från cirka 1860, innan Helgo Zettervall hunnit ersätta dem med nya. På s. 262 ­­– 266 finns en svit Lundakartor från ärkebiskopsstaden 1300 till en plankarta från omkring 1900, där man kan urskilja ”medeltidsovalens” utveckling.

På s. 287 ­­– 295 finns ett bildavsnitt i färg av namnbärande byggnader och miljöer i Lund, med foton tagna av författarens efterträdare som arkivchef Carl-Erik Lundbladh.­ På s. 334 ­­– 335 finns två kartor, den ena över Skånes 23 härader, varav nu 17 har publicerats, två är under arbete och 4 återstår att redovisa.

Sist i boken, på s. 336 ­­– 337, presenteras det s.k. Landsmålsalfabetet, som brukar användas för återgivning av svenskt dialektuttal. På s. 296 ­­– 319 finns ett register över alla de i boken redovisade ortnamnen och på s. 320 ­­– 333 ett efterledsregister över alla de sammansatta ortnamn i texten som t.ex. slutar på backe, dal, gård, hus etc.

Sammantaget ger detta myller av bebyggelsenamn från äldre medeltid till våra dagar en möjlighet att språkligt och sakligt få en inblick i häradets och dess kulturcentrums tusenåriga historia, där ortnamnen speglar det rurala landskapets liv i socknar, gods och gårdar och där det senaste århundradets urbanisering i jämförelsevis rasande fart rumsterat om i bebyggelsen.