namneførekomst |
nynorska |
kritikk av den svenske termen $løpnamn$ |
namnförekomst |
Gulbrand Alhaug, , Fornamn i Noreg frå 1900 til 1975 med vekt på endringar i namnemønsteret. |
namnekalender |
nynorska |
|
namnlängd |
Kristoffer Kruken, , Norske namnedagar. |
namnekombinasjon |
nynorska |
kombinasjon av fleire fornamn |
namnkombination |
Gulbrand Alhaug, , Dobbeltnamn og nokre andre termproblem i det terminologiske feltet til dobbeltnamn. |
namnekombinasjon |
nynorska |
framlegg til alternativ term for $flernavnekombination$ (Meldgaard 1992) |
namnkombination |
Gulbrand Alhaug, , «Eg er døypt Per Jørn, men dei fleste kallar meg berre Per» om bruken av tiltalenamn i dobbeltnamn. |
namnekompleks |
nynorska |
heile det offisielle personnamnet, med fornamn, mellomnamn og etternamn |
namnfras |
Guro Reisæter, , Kreative kompromiss på fargerik bakgrunn. Namn i ein tospråklig kontekst. |
namnekomponent |
nynorska |
|
namnkomponent |
Tom Schmidt, , Fagordliste for norsk namnegransking. Universitetet i Oslo. Institutt for namnegransking. |
namnekompromiss |
nynorska |
Fornamn som fungerer som kompromiss mellom to ulike namnekulturar [...] |
namnkompromiss |
Guro Reisæter, , Kreative kompromiss på fargerik bakgrunn. Namn i ein tospråklig kontekst. |
namnelaging |
nynorska |
|
namnbildning |
Tom Schmidt, , Fagordliste for norsk namnegransking. Universitetet i Oslo. Institutt for namnegransking. |
namneledd |
nynorska |
Del av eit samansett namn |
namnled |
Tom Schmidt, , Fagordliste for norsk namnegransking. Universitetet i Oslo. Institutt for namnegransking. |
namneleddsoppkalling |
nynorska |
|
namnledsuppkallelse |
Gulbrand Alhaug, , Noen skilnader i namnemønsteret mellom Nord-Noreg og Indre Austlandet. |
namneleddsoppkalling |
nynorska |
|
namnledsuppkallelse |
Gulbrand Alhaug, , Noen trekk ved fornamna i Nord-Noreg. |
namneleddsoppkalling |
nynorska |
eitt ledd (evt. begge ledda) er tekne frå folk som foreldra kjenner, og som dei vil kalle opp etter |
namnledsuppkallelse |
Gulbrand Alhaug, , Namneleddsoppkalling i Nord-Noreg på 1900-talet. |
namnemote |
nynorska |
Det at visse namn i ein viss periode og innan eit visst område får ein særskilt høg bruksfrekvens |
namnmode |
Kolbjørn Heggstad, , Prosjektet Norske personnamn. Rapport 1. Nordisk inst., Univ. i Bergen. |
namneskifte |
nynorska |
Byte av eitt personnamn med eit anna |
namnändring |
, , Namnelova 1964 = Lov av 29. mai 1964 nr. 1 om personnammn med seinare endringar. |
namnesosiologi |
nynorska |
Gransking av korleis namn fungerer under ulike samfunnsforhold, og korleis samfunnet verkar inn på namnetilfanget |
namnsociologi |
Botolv Helleland, , Foreløpig forslag til pensum for emnekretsen NAVNEGRANSKING. Inst. for nordisk språk og litteratur, Univ. i Oslo. Pkt. 10 [utrykt]. |
namnetap |
nynorska |
|
namnförlust |
Kristoffer Kruken, , Frå reformasjonen til den nordiske namnerenessanen. |
namnfras |
svenska |
De olika kombinationer av förnamn, patronymika, yrkesbeteckningar titlar, "adressangivelser" m.m. som som förekommer ... |
namnfras |
Mats Wahlberg, , Uppsalaborgare på 1600-talet. |
namnfras |
svenska |
Nominalfras som denoterar en individ, oftast med ett personnamn som huvudord, med eventuella bestämningar, som kan men inte behvöer vara namn. |
namnfras |
Lennart Ryman, , Svenska namnfraser i äldre tid presentation av ett forskningsprojekt. |
namnfras |
svenska |
kombinationer av titel, förnamn, släktnamn och binamn |
namnfras |
Mats Wahlberg, , Personnamnen i samhället. Forskningsläget idag och viktiga framtida uppgifter. |
namnfras |
svenska |
Med namnfras avses ett huvudnamn med eventuella bestämningar eller en bestämning använd absolut. |
namnfras |
Lennart Ryman, , Brattingsborgh och Frøghdenborgh- och några andra tillnamn i Stockholms medeltida stadsböcker. |
namngivning |
svenska |
I likhet med Thorsten Andersson använder jag termen namngivning som överordnad term för namnval och namnbildning [...], vilket även Leibring gör. |
namngivning |
Linnea Gustafsson, , Novation i norr. Nya dopnamn och namngivningsmönster i Skelleftebygden 17911890. |
namnidentitet |
svenska |
Brendler definierar namnidentitet som "förekomsten av ett och samma namn vid skilda tidpunkter i kommunikationen, alltså i språkbruket". |
namnidentitet |
Staffan Nyström, , Rec. av Silvio Brendler. Nomematik. Identitätstheoretische Grundlagen der Namenforschung. |
namninspiration |
svenska |
... namninspiration går ut på att efter att man stött på ett namn man tycker om, kanske i en roman, film eller tv-serie, blir namnet kvar i medvetandet, även när uppkallelsemodellen (namnlåtaren) och dennes egenskaper och positiva konnotationer försvunnit |
namninspiration |
Katharina Leibring, , Förnamnsgivning inspirerad av fiktionslitteratur. |
namnkvot |
svenska |
Antal bärare per namn under en avgränsad period. En hög namnkvot anger att ett namn har många bärare. |
namnkvot |
Katharina Leibring, , Förnamnsskicket i Norra Råda och Gustav Adolf 17301837. |
namnnovation |
svenska |
Val av ett nytt och därmed ovanligt namn. |
namnnovation |
Linnea Gustafsson, , Novation i norr. Nya dopnamn och namngivningsmönster i Skelleftebygden 17911890. |